Förklarande texter 2021

Spår i Lund

Nr 1 (B) Infektionskliniken
Under Corona epidemin fick man mycket att göra med SMITTSPÅRNING på Infektionskliniken. Vi hoppas att de slipper det uppdraget vad det gäller covid19 under kommande år
Nr 2 (K) Historiska institutionen
Historiska institutionen utsåg 2009 Gunnar Wetterberg till Hedersdoktor vid Lunds Universitet. Gunnar studerade vid Lunds universitet på sjuttiotalet. Han har gjort betydande insatser på många områden och författat många historiska böcker. För den stora publiken är han främst känd som frågebesvarare i SVT programmet fråga Lund och som segrare i På spåret i samma kanal. 
Nr 3 (I) Holst kryss
Spår av istid. Vid Sandgatan på nedersta trappsteget till det som byggdes som anatomiska institutionen sitter ett inhugget kryss. Ca 1900 högg Nils Olof Holst in krysset. Punkten ligger precis en meter över högsta kustlinjen dvs havets högsta nivå efter den senaste istiden
Nr 4 (N) Vagn 1: Sfinxen
Sfinxen i Botan är en kvarleva av universitetshuset ursprungliga utsmyckning. Hon är en av fyra jättelika kvinnogestalter och har fått ge namn till en av de nya spårvagnarna. De skapades ursprungligen av Helgo Zettervall.
Nr 5 (Y) Donaviten B
På Biskopsgatan står en märklig liten tegelbyggnad. Den uppfördes 1897 för att inrymma en refraktor och ett astrospektoskop, donerade av A E Andersson. Åtminstone in på 1970 talet fanns en inskrift i smide A E A Donavit. Alltså A E Andessson har skänkt mig. När de första radioaktiva isotoperna  för den atomfysiska forskningen kom till Lund ska de ha förvarats i en borrad brunn inne i denna byggnad. Den kan alltså anses som en föregångare till Maxlabb.
Nr 6 (V) Standsvallen
Runt om det ”gamla Lund” löpte stadsvallen. Rester finns vid Stadsparken. Här i hörnan av Östra Vallgatan och Södra Esplanaden finns ett bronsmonument som visar vallens sträckning.
Nr 7 (M) Nodpunkten Stortorget
I början av nittonhundratalet funderade man på att skapa spårvagnstransporter i Lund. 1906 kom ett färdigt förslag på fyra linjer. Dessa skulle mötas centralt på Stortorget. Sedan 2007 finns Nodpunkten på Stortorget. Vill man veta exakt var på jordklotet man befinner sig så anger inskriptionen på metallplattan koordinaterna. Plattan göts av Skeppshult.
Nr 8 (AD) Vagn 5 Inferno
Inferno är namnet på en av spårvagnarna i Lund. Inferno är ett verk av författaren August Strindberg. Han skrev Inferno under den tid han bodde i Lund, två och ett halvt år, från december 1896 till juni 1899. Hans mest kända adress är Grönegatan 8, nuvarande 10. Från den 3 maj till den 25 juni 1897 satt han här och skrev av sig flera års vanföreställningar om förföljelse, på franska.
Nr 9 (G) Lund Central
Lunds central är en av Sveriges allra mest trafikerade stationer, mätt i antal passagerare som påbörjar eller avslutar sin resa där. Flera företag trafikerar stationen, och Skånetrafiken ansvarar för lokala och regionala resor. 1983 skapades begreppet Pågatåg för en stor del av Skånetrafikens tågflotta, och redan från början fick tågsätten namn efter skånska ”pågar”. Men vid driftssättandet av ett antal nya tåg 2010 gick namnvalet från enfald till mångfald, med bl a litterära personer. Samt förstås Tiffany Persson, som själv var med vid invigningen. Någon tågtrafik till Staffanstorp finns emellertid inte ännu.
Nr 10 (O) Drakstenen Stadsparken
I stadsparken finns en stor sten som påminner om en runsten. Men så är inte fallet. Den kallas ändå för en draksten. Den är ett minne från Lundautställningen 1907 som byggdes upp just där stadsparken nu ligger. Parken skapades ursprungligen för utställningen. 
Nr 11 (L) Måns Zelmerlöw Klostergården
Vår Lundahjälte Måns Zelmerlöw vann Eurovision 2015 i Wien med låten Heroes. På spåret då, här är förklaringen till detta:
https://www.youtube.com/watch?v=ZVyB1X2nsXM
Nr 12 (S) Järnvägsspår vid Tetra Pak
Järnvågsspåren vid Tetra Pak är rester av järnvägen Lund – Trelleborg. Den invigdes för trafik i juli 1875. Järnvägen gick sträckan Lund-Staffanstorp-Svedala-Trelleborg och var sammanlagt 45 kilometer lång. Den uppgick 1919 i banan Landskrona-Lund-Trelleborg. Banan förstatligades 1940 och lades ner 1960. Nu har myndigheten beslutat att underhållet upphör från och med 15 december 2019. Enligt järnvägsförordningen kan man besluta om nedläggning av en järnvägssträcka tidigast tre år efter att man beslutat att upphöra med underhållet på den aktuella sträckan. Tanken från Trafikverkets sida är att, om inte något förändras, lägga ner järnvägen då. Därefter skulle marken kunna säljas. Den som i så fall har första tjing på att köpa marken är kommunen, enligt Trafikverkets utredare, Region Syd.
Nr 13 (J) Busshållplats linje 7
När spårvagnen beslutades fick den bli nummer 1 och tidigare busslinjen nr 1 degraderades till att bli linje 7.
Nr 14 (Z) Kyrkogården S:t Lars
Lite avsides ligger denna kyrkogård som blev det sista vilorummet för patienter från Sankt Lars mentalsjukhus. De fick ingen sten med sina namn etc. Endast genusbestämning och ett nummer. 
Nr 15 (U) Fjärrvärme
I Lund startade utbyggnaden av fjärrvärme på 60-talet. I början fanns hetvattencentraler på flera håll i staden, men från 1970 skedde den mesta värmeproduktionen i anläggningen i Gunnesbo. Fram till oljekriserna, den sista mot slutet av 70-talet, dominerade tung eldningsolja helt, sedan har produktionen blivit mycket mer diversifierad med i tur och ordning geotermi (se annan kontrollpunkt), naturgas och biooljor. Numera produceras nästan all värme från biobränslen i anläggningen i Örtofta, halvvägs till Eslöv. Kontrollpunkten (bilden) visar ett ventilationsrör från en ventilkammare under jord.
Nr 16 (F) Gammalt vatten Värpinge
Geologer har länge känt till att SV Skåne har speciella förhållanden med förhållandevis varmt grundvatten. 700-800 m ner är detta drygt 20 grader, och finns i stor mängd. I början av 80-talet anlades anläggningen som pumpar upp detta vatten, och sedan värmer det ytterligare med hjälp av värmepumpar, så det blir tillräckligt varmt för att utnyttjas som fjärrvärme. I början stod systemet för ca 40 % av Lunds fjärrvärme, och det är fortfarande aktivt. Vid denna kontrollpunkt pumpas det nu kylda vattnet tillbaka ner till ursprungsdjupet.
Nr 17 (T) Vagn 7 Åsa-Hanna
Åsa-Hanna är namnet på en av spårvagnarna som nu är i trafik i Lund. Vagnen är döpt efter Elin Wägners roman Åsa-Hanna som utkom 1918. Författaren Elin Wägner var miljökämpe och fredsaktivist. Hon föddes på ovanvåningen i Privata Elementarskolan i Lund. Skolan låg vid Vårfrugatan där Botulfsplatsen nu ligger. Skolan flyttades senare och är idag Spyken. Elin Wägner ligger begravd på Norra Kyrkogården i Lund.
Nr 18 (AE) Monumentet
Monumentet i Lund ritades av Helgo Zettervall och invigdes 1883 till minne av det blodiga Slaget vid Lund 1676. Inskriptionen lyder: 1676 den 4 december stridde och blödde här folk av samma stam. Försonade efterkommande reste minnesmärket.” Slaget vid Lund gäller som det blodigaste i vår historia.
Nr 19 (X) Räfs hög
Den mäktiga Räfs hög som är en gravhög från bronsåldern utgör centrum i parken Fornängen i stadsdelen Gunnesbo.
Nr 20 (R) Sankt Hans backar
På 60-talet användes det område som nu är St Hans backar som avfallsupplag. En mycket stor del är massor som kördes hit i samband med bygget av det nya sjukhuset (Blocket), men det finns även en hel del blandat avfall med okänt ursprung, som innehåller miljögifter. 1999 upptäcktes att fiskar i Vallkärrabäcken hade allvarliga skador som sannolikt hade att göra med lakvatten från den gamla tippen. Sedan 2013 renas vattnet i en serie nyanlagda dammar.
Nr 21 (C) Mountainbike spår
Mountainbikespåret på Klosterängshöjden är initierat av MTB-entusiaster och är ca 3 km långt. Det finns tre olika svårigheter röd, blå och grön. Den blå slingan börjar uppe vid tjurarna på toppen. 
Nr 22 (Q) Elspår i vägen
Elfordon behöver stora batterier – eller? Fordon kan också laddas under färd, och företaget Elonroad testar här ett ”spår” för elfordon som laddar konduktivt, dvs med strömavtagare mot spåret/skenan. ”Pappa” till systemet är uppfinnaren Dan Zethraeus, även grundare till företaget. Han har även uppfunnit musik och flera kända TV-produktioner.
Nr 23 (A) Tuna Slott
Tuna slott var en storslagen villa i Tudorstil. Villan ritades av Helgo Zettervall och byggdes 1866–67 till änkesäte för biskopinnan Emilie Thomander, hustru till Johan Henrik Thomander. Hon bodde där med två av sina döttrar. Egendomen inköptes av Lunds stad, som var på jakt efter tomtmark. Villan användes under andra världskriget som beredskapsförläggning och daghem för estniska och lettiska barn. Byggnaden saknade både el och centralvärme och efter att huset åter tömts vandaliserades det. Det ansågs för dyrt att renovera och bevara och revs därför 1948.
Nr 24 (AA) Östra Station
Här låg Lunds Östra station på Hardebergabanan
25 (E) Solbjer
När spårvagnen bestämdes fick den bli nummer 1 och tidigare busslinjen nr 1  degraderades till att bli linje 7. Forskningsanläggningarna ESS och MAXIV producerar mycket spillvärme vid låg temperatur. Denna tas om hand av ett fjärrvärmenät speciellt byggt för att klara vara effektivt vid låga temperatur på fjärrvärmevattnet. Lär vara väldens största lågetemperaturfjärrvärme. Det förser också hållplatserna med värme. 
26 (P) 1000 årslunden
Tusenårslunden ligger i östra utkanten av Lund, vid Hardebergaspåret. Ekarna planterades inför stadens 1000-års jubileum 1990. Bland ekarna har planterats skogskornell, hassel, slån och benved, Vissa trädslag har etablerat sig spontant i lunden, t ex björk, sälg och alm. De ekar som visar sig ha bäst möjlighet att utvecklas till majestätiska ”sparbanksekar” kommer att bevaras och övriga gallras successivt bort.
27 (AC) Spår av odlingslandskapet
En gång i tiden ledde en allé upp till gården Råby Hälla som låg där Linero torg nu ligger. Hälla betyder just sluttning. Dessa pilar lite vid sidan av vägen var en del av denna allé
28 (D) Stenring söder om Råby damm
Stenring på vägen ner mot Råby söder om Råby damm. Nu för tiden när man bygger och gräver för nya bostäder och vägar kommer ofta stora stenar i dagen.DE används numera till någon form av utsmyckning.  När den nya stadsdelen Råbylund byggts har stenar därifrån fått bidraga till en ny domarring
29 (H) Spår av gas
Det fossila bränslet naturgas används förhållandevis lite i Sverige: enstaka procent av vår energiförsörjning jämfört med flera tiotal procent i de flesta europeiska länder. Först 1985 invigdes den enda ledningen genom vilken import sker. All svensk fossilgas kommer via Danmark genom pipelinen som kommer in i Sverige i Klagshamn nära Öresundsbron. Lund fick tidigt fossilgas, men numera används allt mindre av bl a klimatskäl. Redan 1986 byggdes förbindelseldningen till Dalby. Observera att ”biogas” har samma kemiska sammansättning som fossilgas, men produceras av förnybara råvaror!
30 (AB) Långe Per
”Långe Per” är en fornlämning som beskrivs i en rapport från Riksantikvarieämbetet 2006. ”Stenen står uppe på kanten av en litet kraftigare sydsluttning, och ”blickar ut över” dalgången. Stenen är knappt 2,5 m hög och har efter en sprängning på 50-talet lappats ihop med cement och återuppförts på platsen. I stenens närhet påträffades, enligt uppgift i fornlämningsregistret, på 1700-talet ett ”stenmonument” 6×2,4 m stort och 1,2 m djupt. Under detta fanns en brandgrop med en flintdolk”

 103 total views,  1 views today